Lika?
Lite lika är de... men inte så mycket tycker jag.
Hemmafixar'n snett och vint AB
I helgen var vi till IKEA. Detta underbara varuhus. Fast jag skulle mest ha trökgrejor. Förvaringslådor och tesil :) Några andra roliga saker blev det i alla fall. Idag har jag fixat klart vid barnens sängar. Amandas lilla "hörna" i vårt rum blev lite mer rosa än tidigare och Lukas har fått en löv ovanför sängen. Någon tycker att det är jäääättemysig där under. Som vanligt när jag fixar och donar är det fort och fel, snett och vint som gäller. Men bra blir det hur som helst :)
Jag hade väl egentligen velat ha tyget vid Amandas säng mer sträckt...
MEN som sagt fort och fel... tyget får duga som det är :)
Måndag
Vi fortsatte vidare ut mot Främby Udde... där behövdes det fyllas på med socker så vi tog en fika där. Jättemysigt och jättedyrt. Hemvägen gick via sjön till Källviksbryggan och sedan raka vägen hem, för då var någon JÄTTEkissnödig och skrek och grina hela vägen (i stort sett) från Källviken. Hoppas vädret fortsätter att vara så här, för sådana här dagar känns vintern inte såå hemsk.
Lycklig Lukas spanar på hästarna i sin nya favoritmössa
Vissa har det aningen mysigare än andra på promenad
Nu är grabbarna i garaget och tittar till Niclas cross... haha, hoppas crossen blir glad. Jag och piplisa ska snart bänka oss i tv-soffan med en flaska. Flaskan är till Amanda. Bäst att berätta det så ingen behöver bli orolig :)
Tjohoo
Tiden går fasligt fort som vanligt, snart är det väl jul igen! Idag har hela familjen cirkus varit ute, vi tog vagn och fyrhjuling på promenad. Äntligen kunde jag provköra Lukas julklapp! Jag har varit lite för tjock innan... :) Lukas var väldigt noga med att tala om för mig att man INTE får krocka med något när man kör. Och man får inte köra helt galet heller. Vad får han allt ifrån? :)
Man kan undra vem som är mest nöjd? Mor eller son? :)
På eftermiddagen/kvällen åkte vi hem till fam Hedberg Engström på monsterfika.
Nu ska jag göra Nicke sällskap till Spider man... ett litet tag iaf, för snart faller ögonen ihop...
Fina killen
Så här fin blev Lukas efter Lenas besök igår. Jag tror han blev nåt år äldre också :)
usch och fy...
Annars har det inte hänt speciellt mycket sen igår, haha. Eller jo, imorron kanske vi kommer att se ut som folk igen. Vi är förbaskat långhåriga hela familjen, eller inte Amanda då. Förhoppnings fixar Lena till oss imorron så vi kan visa oss utan att skämmas. Stackars Lukas är mest i behov av klippning, hoppas att han inte totalvägrar bara.
Jisses
Nu ska Niclas bli hemmapappa varannan vecka, superskönt tycker jag :) Han tar ut dagar på Lukas, så vi kan vara hemma samtidigt. Fast det bästa hade ju varit om det hade vart sommar, men man kan ju inte få allt här i världen.
Jaha nej nu har jag två hungriga barn som tycker att jag ska lämna datorn...
Amanda
I torsdags kom vår Amanda och det i raketfart! Opponeringen i onsdags gick jättebra och det blev bara några småsaker som jag behövde ändra på i min uppsats. Jag skullle ha fixat det senare på onsdagen men kom på att jag var tvungen att låna pappas dator för att kunna fixa allt det sista i uppsatsen så sköt upp det... I torsdags natt satt värkarna igång, fast jag tänkte att det är väl förvärkar och tänkte inte så mycket mer på det. Men de gjorde ondare och blev tätare. Vid sju hade de avtagit helt. Jag gick och lämnade Lukas på förskolan och sa lite skämtsamt att "förhoppningsvis är det någon annan som hämtar honom"
Strax efter åtta började det igen... regelbunda värkar med 15-10 minuter mellan. Skrev min förlossningsplan "i fall det skulle vara på riktigt" och ställde in fikan på stan med Therese. Pappa kom och hämtade mig vid halv tolv och där hemma skickade jag in den slutgiltiga versionen av min b-uppsats. Jag fikade med pappa och Malin, och fick en kexchoklad :) Nu började värkarna göra ondare... Pappa skjutsade hem mig och jag funderade på om jag skulle vila eller passa på att mööblera om i Lukas rum. Det blev det första alternativet. Tur det. Nu kom de tätare ca 5-10 minuter mellan varje värk. Vid 16 ringde jag till förlossningen och de tyckte att jag skulle komma in. Ringde till Niklas och sa att om han ska hinna duscha skulle han komma hem NU. 17 var vi inne och jag var öppen tre cm bara. Jag ville börja grina och tänkte att det är måååånga timmar kvar. Men ooo så fel jag hade. Sen går jag inte så noga in på vad som hände.. men mina tankar var bland annat "hur kan man vara så dum att man får för sig att göra det här en andra gång?" "treårs-trots är himmelriket" "ta mig här ifrån" "gör vad fan ni vill, bara ungen kommer ut" "tusan det är försent att ångra sig" "under den här förlossningen hinner jag inte bjuda på någon sång"
19.03 kom Amanda ut och tankarna från ovan försvann.
Lukas är supergo mot Blixten ("Jag kan kalla henne Blixten istället", var bland hans första kommentarer) Amanda tyckte han var för svårt att säga, haha.
Amanda är en dam med humör. Oh my god. Sen säger jag inte mer om det.
Lukas är sjukling och tjatar på mig här att han vill gå och sova... så nu blir det nattning av storebror!
Go natt!
Allt kan vara aningens konstigt skrivet... jag lever fortfarande i min "bubbla" :)
:)
Kom uuuuuuuut (på fredag)
Guuud vad jag längtar efter den här ungen nu!! På fredag får du banne mig ta och komma ut! Jag orkar inte en dag till (eller jo, antagligen kommer jag att göra det, man har liksom inte så mycket till val.)!! Nu börjar jag få ordning inför opponeringen på onsdag, det hela känns inte så hemskt längre. Jag vill bara ha det överstökat så jag kan koncentrera mig på att föda barn. Jag vill se vad Roffe är för en. Igår var vi och hälsade på William, det gör ju inte direkt att man längtar mindre! Fem dagar gammal liten plutt... det där gjorde ni bra Maria och Lars :) När vi hade hälsat på hos den nyblivna lilla familjen frågade jag Lukas om han tyckte att det var roligt att träffa William svarade han: "Ja, fast imorgon tycker jag att han ska heta Ekopeko igen!" Haha, Ekopeko var Lukas "projektnamn" på william när han låg i magen.
Namn är svårt, och denna gång är vi knappt överens här hemma. Lukas håller på Roffe och Blixten... Jag och Niklas har många förslag... (utan inbördes ordning) Theo, Max, Måns, Joel, Adam, Filip... hm känns som vi hade fler, kommer inte på just nu. Nåt namn ni gillar? :) Tjejnamn TROR jag att vi är överens om... fast jag vet inte. Det svänger från dag till dag :) Idag gillar jag Lova mycket, men tycker att det skulle kännas löjligt med två barn på L. Så det går inte med Lova, men jag gillar det :) Förut var vi inne jättemycket på Alice eller Elsa, men nej, nu gillar jag de inte så mycket... Det har under graviditetens gång dykt upp för många Aliceor och Elsor. Det bästa vore väl att trycka ut ungen innan vi slåss om namn kanske. Men namnförslag mottages gärna!
Nu ska jag gå och hämta Luttelurk!
Eller ska jag låna julklappen och ÅKA ner och hämta honom... :)
Äntligen...
...får man köpa bebispresent igen! Nu har "kompisen" tittat ut! Världens största GRATTIS Lars och Maria!! Nu vill man bara träffa honom också! Lukas trodde att vi skulle åka och träffa de redan i tisdagskväll, men jag tycker nog att allt ska få lugna ner sig lite först innan vi hälsar på :) Fast vem vet, vi kanske träffas tidigare än jag trott, för vår bebis kan faktiskt komma när som helst nu. Då kan Maria ligga på bb och höra hur jag vrålar från förlossningen, haha. Men det bästa vore om min bebis ville vänta till den 15:e. Vore drygt om jag missar opponeringen på onsdag... och vila en dag vore skönt, men fredag den 15:e får den gärna komma. Ska snart ner till mvc på koll, förhoppnigsvis den sista :)
Nähä, plugga var det... usch vad segt det går. Det här med opponering var klurigare än jag trodde. Och mina tankar är inte direkt där de borde vara. Måste fokusera på skolan en vecka till, sen kan ALLA mina tankar få vara bebistankar. Väskan är packad, det är bara en kexchoklad och kameran som ska läggas i, sängen är bäddad, bilstolen framme, vagnen bara väntar på att få en provtur, skötbordet i ordningställt, blöjor inhandlade. Ja i stort sätt fattas det bara en bebis! Jag som hade en känsla av att jag inte ville förbereda så mycket innan, vet inte varför, men det vände...
Hoho!!
Äh, jag berättar en rolig grej om min tänkare till son, istället för att sitta här och reta upp mig.
Vid middagsbordet för någon dag sedan frågade han mig och Nicke vad han skulle göra när han fyller 18, en helt normal fråga från en treåring... hm, kanske inte. niclas var snabb med att svara: "då får du köra bil och dricka öl!" Niclas frågade vad han skulle ha för bil när han blev stor... ingen bil alls, blev svaret. Jag kunde se hur besviken motorfantasten niclas blev, haha. Och niclas fortsatte, men jo du måste ju ha en bil om du ska ta dig till jobbet till exempel. "Jag vill inte jobba, jag har ju förskolan" sa Lukas. Jag började då fråga vad han ville jobba med när han blev stor... och till slut kom han fram till att han skulle jobba med pappa Niclas och skruva bilar (han vill inte jobba på Mc donalds, där skulle han bara äta hamburgare :)). Niclas frågade Lukas igen om vilken bil han skulle ha när han blir stor... Lukas blir sådär arg som bara han kan bli och viskar och tittar ner i bordet (han gör så när han blir arg) "Jag kan ju inte ha någon bil när jag dricker öl!" Han är klok vår grabb. Hahaha, han har stenkoll. Jag kan tro att det har blivit lite väl mycket öldrickande för pappa Niclas den senaste tiden... Dagen efter har det ju alltid blivit jag som har kört bilen och vi har ju varit ärliga och sagt att det är för att Niclas har druckit öl kvällen innan. Ja nog får man sig många skratt av sådana där ungar allt :)
2010
Äntligen har året jag har väntat på kommit :)
Sedan sist jag skrev har det hunnit hända mycket... praktiken avslutad, uppsatsen inlämnad, jul och nyår är över. Orkar inte skriva någon resumé, men jag kan säga att det har varit bra i alla fall. Nu är det bara opponering av b-uppsatsen kvar sedan får bebisen komma! Helst vill jag att den kommer imorron, för egentligen har jag inte tålamod att vänta längre! Men bara för att vi har åkt in på ett "falskt alarm" kommer jag att få gå över tiden... det slutar nog med en februari-roffe. Det falska alarmet, bestod av vattenläckage natten till 28:e december. Var upp på toaletten vid tre-tiden och när jag var klar och skulle gå till sängen blev det blött på golvet. Ringde till förlossningen som bad oss vänta och komma in på morgonen (precis lika som när Lukas förlossing startade). Försökte sova, men sammandragningarna kom och det enda jag kunde tänka på var att det här var inte riktigt vad vi hade tänkt oss... Vi ska ju ha en 10:a! Men sammandragningarna/förvärkarna blev varken regelbundna eller kraftigare så det blev ingen 09:a. Efter kontrollen på morgonen visade det sig att det handlade om lite vattenläckage, bebisen mådde bra där inne. Jag tror att min kropp sa åt mig att ta det lite lugnt... Från måndag fram till nyårsafton har jag knappt rört ett finger. Jag tror inte att bebisen skulle vilja vara född så sent på året... Efter vattenläckaget har jag haft sammandragningar och förvärkar som bara den, kan inte komma ihåg att det var så här med Lukas, eller så var det så, bara att jag inte kunde identifiera smärtan... Men såhär kommer det väl kännas i fyra veckor till kanske, innan Roffe bestämmer sig för att kika ut. Nu ska jag ta mig en välbehövlig vila innan det är dags att hämta Luttelurk!
Hej mitt vinterland...
För tillfället har jag stopp i hjärnan. Uppsatssskrivandet går sådär... Ska ta en liten frullepaus och hoppas på att stoppet lossnar efter det. Senare blir det en tripp ner till stan och lunch med Maria! God mat och trevligt sällskap borde stå på schemat oftare!
Nej frukost var det nu va?
Måndag igen då...
I lördags var vi till Hellhagen och hälsade på hos Maria och Lars, Lukas var mycket nöjd över att få komma dit en sväng, ja vi andra också förståss :) När vi kom hem fick vi finbesök av Wilma för första gången. Det är så roligt att se hur Lukas är mot henne, och jag tycker att det är kanon att han hinner vänja sig med henne innan vi får vår bebis. Kankse inte blir lika stor chock... Det blir nog värst för mig, att plötsligt ha två barn, ibland undrar jag vad jag har geett mig in på, haha. Men jag längtar så!
Igår var jag och Maria ner en vända på stan, så skönt att strosa runt i vår egna lugna takt utan stressande pojkar (varken stora eller små =)) Jag hittade till och med flera julklappar, mycket bra! På kvällen gick hela min lilla familj hem till mamma, pappa och Malin. De har varit hos mormor hela helgen och förra veckan träffades vi knappt, så det kändes som om att det var jättelänge sedan vi sågs. Det första Lukas frågade morfar var "Har du längtat efter mig?" Haha, goa unge! Självklart hade morfar gjort det!
Nej, nu har jag inte tid med det här längre, nu ska jag sammanställa mina intervjuer till uppsatsen!
Tjohej
Lokaltrafik is the shit
Kanske inte riktigt, men är man student så ska man väl åka lokalt? Hur som helst så har jag upptäckt att det finns olika typer av "plingare".
Typ 1: Den som håller handen på stoppknappen långt innan den bestämmer sig för att trycka, för att vänta in precis rätt tillfälle att trycka. Inte för tidigt inte för sent.
Typ 2: Den som man ser ha en mycket seg rörelse mot stoppknappen och precis när den ska trycka, har någon annan hunnit trycka. Och här delar sig typ 2 i två delar - vissa hör inte/struntar i att någon annan har tryckt och fortsätter mot stoppknappen och trycker i alla fall. Andra drar sakta tillbaka handen. (Typ 2 är oftast pensionärer)
Typ 3: Den som fipplar med något alternativt pratar med någon och inte håller utkik var bussen befinner sig och slänger upp handen från ingenstans, vilket ofta innebär att bussen får tvärnita för plinget kommer något sent i förhållande till busshållplatsen.
Tillfället för själva plingandet är väldigt varierande, det finns sådana som plingar när bussen knappt har lämnat föregående hållplats och de som väntar till sista stund. Sen finns det sådana som sitter och studerar hur människor plingar. Det är nog de farligaste med att åka lokalt, man kan aldrig veta vilka mystiska människor som befinner sig på bussen. :)
Malin och pappa var precis här på en "liten" fika. Jag har klämt i mig en delicatoboll, ett wienerbröd och två små Toblerone. Bra jobbat! Min mage mår sådär. Men riktigt gött var det! Nu ska jag fortsätta plugga, eller fortsätta och fortsätta, jag ska försöka komma igång! Jag har så mycket plugg att jag inte vet var jag ska börja riktigt... Hade två redovisningar igår, nu är det mest bara allt skrivande kvar. Huvudet kommer att få jobba hårt fram till januari.
Puss hej och trevlig helg på er!
En tung sten
Plötsligt händer det! Det verkar som jag har tappat min tunga sten som jag har gått och burit på sedan i maj! Ska bara dubbelkolla för säkerhets skull, innan jag blir sådär jublande glad och gör en piruett eller två. Idag är en bra dag, trots min enorma smärta (var tänker jag inte precisera, ni som varit/är gravid vet att man kan ha ont både lite här och där) är det mycket som gjort mig glad idag. Var ute på praktiken idag och hann prata med min handledare och det känns riktigt bra trots allt som varit, med sjukdomar med mera. Det samtalet underlättade rejält inför morgondagens TVÅ redovisningar på högskolan. När jag hämtade Lukas var han på strålande humör, sånt smittar av sig! På vägen hem ringde Therese och det är alltid lika underbart att prata med henne! På fredag ska vi dessutom ha fredagsmys med gott och massa prat! Längtar som en tok, en kväll med en av de bästa är precis vad jag behöver! Och när man loggade in här fick jag mig en överraskning i form av en kommentar från Maria! Många gånger saknar jag att vi bodde så nära, allt var så mycket enklare då än nu, men det ska väl ordna upp sig med träffandet när vi blir mammalediga samtidigt, mig blir du inte av med :)
Påminnelse till mig själv, i nästa inlägg ska jag berätta för er hur spännande det är att åka buss. Visste ni förresten att jag har upptäckt olika sorters "plingmänniskor"? Oerhört vetenskaplig undersökning har utförts av mig.
Och nej, än så länge känner jag inte av någon knorr eller så.
Svintrött
Det är ett förbannat tjat om denna svininfluensa och då är det framför allt vaccinationen jag tänker på och jag är trött på det. Därav min fyndiga rubrik :) Jag tycker att alla får göra som de vill och jag respekterar deras val. Jag har aldrig ifrågasatt de runt omkring mig (och kommer heller inte att göra) varför de gör det val som de gör, utan tänkt att alla får göra deras val och ingen kan veta om de gör rätt eller fel. Men såhär upplever jag det: När det började skrivas om svininfluensan kom ett vaccin pang från ingenstans, ett vaccin som (enligt mig) omöjligt kan ha testats tillräckligt mot en influensa som knappt startat. För mig känns det alldeles för osäkert att spruta i mig massa ämnen som man inte kan vara säker på hur det påverkar barnet i magen. Tänker mycket på de Neurosedynskadade barnen som föddes under 60-talet…(Neurosedyn, ett sömnmedel som skulle vara ofarligt för gravida, men ut kom bebisar utan armar, ben, öron mm.) I Schweiz får de samma vaccin som vi i Sverige och där avråds gravida från att vaccinera sig, bara en sån sak får mig att fundera på hur testat vaccinet är på gravida. Visst kan man inte veta hur det skulle påverka barnet i magen om jag fick svininfluensan heller, men de som har blivit riktigt dåliga (dött) i svinis har varit sjuka/svaga innan. Dessutom tänker jag på att det dör fler folk i trafikolyckor, cancer och hjärtinfarkter än i svinis, hur ofta skriver tidningarna om det? Vad är det 12 eller 15(?) i Sverige, alltså av 9 miljoner människor som dött. Nej, bara ren skrämselpropaganda medierna håller på med, tror jag. Jag har inte tid och lust att gå runt och vara rädd för att jag kanske blir sjuk i en sjukdom som egentligen inte är värre än vanliga influensan. Jag har gjort mitt val. Nej tack till vaccinet.
Jag är ingen professor, utan det är bara vanliga tankar av en vanlig gravid Svensson… och nu kommer det väl inte blir fler inlägg på ett tag, imorron kommer jag väl insjukna i svininfluensan :)
Idag och igår har det varit full fart på förskolan, min kropp är glad att nästa vecka är den sista. Jag kommer att sakna det otroligt mycket! De här veckorna har jag lärt mig hur mycket som helst och verkligen insett att det är det här jag vill och jag vet vad jag kommer att strida för i framtiden när det gäller våra barn och förskoleverksamheten, men det kan vi ta en annan gång. Igår frågade en 5-åring mig “Sofie, varför går du så här (hon visar och vankar fram och tillbaka) som en ANKA?” Haha, ja du lilla flicka, du ska bara veta hur ont det kan göra efter ha haft lite skoj en gång för åtta månader sen… svarade jag inte.
Nu ska jag fixa fram lite gott inför kvällens viktigaste: Desperate Housewives!
Kort inlägg...
Nu var filmen slut, dags för nattning!
Längre "ledigt" än planerat
Nu skulle jag helst vilja lägga mig i ett låååångt varmt bad och äta en STOR chokladkaka och inte tänka på något alls. Det skulle göra susen.