Nu ska jag erkänna en sak. Jag har redan tröttnat på snön. Tre snöpromenader med Lukas till och från förskolan räcker.  Jag gruvar mig redan för den fjärde. Mitt tålamod skulle må bättre utan snö.Vagn är inget vidare roligt att köra i snön, pulka går bra så länge de inte har grusat (vilket de har gjort nu), han kan gå själv om vi startar en timme tidigare på morgonen. Kanske ska höra om mina möjligheter till färdtjänst, haha. Men det är ju fint och ljust med snö i alla fall. Lukas kommentar om snön igår morse var: "Mamma, jag tror Thomas är glad idag. Han äääälskar mycket snö!" Lukas är väl medveten om sin skoterglade morbror :)

För tillfället har jag stopp i hjärnan. Uppsatssskrivandet går sådär... Ska ta en liten frullepaus och hoppas på att stoppet lossnar efter det. Senare blir det en tripp ner till stan och lunch med Maria! God mat och trevligt sällskap borde stå på schemat oftare!

Nej frukost var det nu va? 

Som vanligt rullar dagarna bara på utan att man knappt hinner tänka! 49 dagar kvar till beräknad förlossning, och helst inte en dag före får den lille titta ut. Jag vill hinna vila upp mig lite. Känns som tidsplanen är aningens tajt om jag ska vara ärlig. Sista versionen av b-uppsatsen ska vara inne den 18:e januari och jag tror att bebisen kommer den 19:e. Vet inte varför, men det är bara en känsla jag har. 20:e skulle kunna funka, då hinner jag vila en dag i alla fall :) Ja ja, vi får se hur det hela slutar. Ut kommer han i alla fall!

I lördags var vi till Hellhagen och hälsade på hos Maria och Lars, Lukas var mycket nöjd över att få komma dit en sväng, ja vi andra också förståss :) När vi kom hem fick vi finbesök av Wilma för första gången. Det är så roligt att se hur Lukas är mot henne, och jag tycker att det är kanon att han hinner vänja sig med henne innan vi får vår bebis. Kankse inte blir lika stor chock... Det blir nog värst för mig, att plötsligt ha två barn, ibland undrar jag vad jag har geett mig in på, haha. Men jag längtar så!

Igår var jag och Maria ner en vända på stan, så skönt att strosa runt i vår egna lugna takt utan stressande pojkar (varken stora eller små =)) Jag hittade till och med flera julklappar, mycket bra! På kvällen gick hela min lilla familj hem till mamma, pappa och Malin. De har varit hos mormor hela helgen och förra veckan träffades vi knappt, så det kändes som om att det var jättelänge sedan vi sågs. Det första Lukas frågade morfar var "Har du längtat efter mig?" Haha, goa unge! Självklart hade morfar gjort det! 


Nej, nu har jag inte tid med det här längre, nu ska jag sammanställa mina intervjuer till uppsatsen!
Tjohej